Din kind är lik ett brustet granatäpple,
där den skymtar genom din slöja.
Sextio är drottningarna
    och åttio bihustrurna
och de unga kvinnorna en oräknelig skara.
En enda är hon, min duva, min fullkomliga,
en enda är hon för sin mor,
    älskad är hon av henne som fött henne.
Flickorna ser henne, de prisar henne lycklig,
drottningar och bihustrur lovprisar henne.

Read full chapter